Vanliga frågor och svar

Vanliga frågor och svar

Varför ska jag bli familjehem?

Svar: Alla människor behöver få de grundläggande behoven uppfyllda för att få känna sig älskad, trygg och behövd.

Barn och ungdomar som kommer till familjehem kommer från tuffa hemförhållanden eller har flytt krig och katastrofer. De behöver en varm säng, mat på bordet, hela och rena kläder och tak över huvudet för att känna sig trygga. De behöver känna att de är i säkerhet, att de blir lyssnade på, att någon stöttar dem och förstår deras behov. Det är barn och ungdomar som fått en tuff start och som behöver en rättvis chans till ett bättre liv.

För att kunna växa upp och må bra behöver de få dessa grundläggande behov uppfyllda och genom att bli familjehem kan du göra stor skillnad för ett barns liv och välmående.

 

Vad är ett familjehem?

Svar: De familjer som tar emot andras barn eller ungdomar i sitt hem kallas familjehem. Barn och ungdomar som av olika orsaker inte kan bo kvar hos sin ursprungliga familj kan komma att placeras i familjehem. Det kan handla om en kortare tid eller flera år. Ibland till och med hela uppväxten. 

Uppdraget som familjehem innebär inte bara att ta emot ett barn i sitt hem. Du/ni behöver finnas där för barnet eller ungdomen inom viktiga områden i livet. Det gäller allt ifrån skolgången till hälso- och sjukvården. Ni behöver ha kontakt med socialtjänsten, eventuella umgängen med de biologiska föräldrarna samt hantera barnets känslor och enskilda behov.

Att vara familjehem innebär ofta en utmaning på ett eller annat sätt därför är det viktigt att du/ni har ett driv och ett engagemang att hjälpa barn och ungdomar få bättre förutsättningar i livet. Genom att vara familjehem kan du göra stor skillnad i ett barn eller ungdoms liv.

Finns det någon åldersgräns för att bli familjehem?

Svar: Nej, det finns ingen åldersgräns. Längden på placeringen och barnets eller ungdomens ålder är faktorer som är av vikt.

Barn som varit med om svåra saker i livet kan få en tuffare tonårstid och behöver mycket stöttning av sina familjehemsföräldrar. Du ska ha ork och engagemang att hjälpa barnet och för yngre barn spelar ålder roll, då familjehemsföräldrarna ska kunna vara barnets föräldrar åldersmässigt. 

Kan jag bli familjehem om jag är ensamstående?

Svar: Ja. Kommunen matchar familjehem utifrån barnets behov och familjehemmets resurser.

Det viktigaste är att du har ork, tid och engagemang att ta dig an uppdraget.

Kan vi bli familjehem om vi arbetar heltid?

Svar: Ja, men i vissa fall kan det vara svårt då uppdraget ibland innebär att ena eller båda föräldrarna behöver vara hemma på heltid.

När barnet precis kommit till familjehemmet, om det är barn som ännu inte börjat skolan eller om det är ett barn som har behov av extra stöd då är det viktigt att ha ett flexibelt arbete som tillåter att du är hemma. Föräldern ersätts då för lönebortfall.

Vilken ekonomisk ersättning kan familjehem få?

Svar: Alla familjehem ersätts ekonomiskt för uppdraget. Uppdraget är ingen anställning.

Arvodet är skattepliktigt, sjukpenninggrundande och pensionsgrundande, men berättigar inte till tjänstepension. Arvodet är inte a-kassegrundande eller innefattar semesterlön eller semesterersättning. Det utgår även en omkostnadsersättning som skall täcka barnets omkostnader.

På Skr.se kan du läsa vilka arvoden och ersättningar som är aktuella.

Hur blir jag/vi familjehem hos GFO?

Svar: Om du är intresserad av att bli familjehem eller vill veta mer om vad det innebär så är du varmt välkommen att kontakta oss.

När du kontaktar oss så börjar vi med ett telefonsamtal där du får berätta mer om dig och din familj och får möjlighet att ställa frågor till oss om uppdraget.

Vill ni efter vårt samtal gå vidare i processen att bli familjehem så startar vi vår kartläggningsprocess.

Vad händer efter att jag skickat in min intresseanmälan?

Svar: Efter att ni skickat in er intresseanmälan börjar vår kartläggning som bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt Socialstyrelsens initialbedömning BRA-fam.

I vår kartläggning ingår ett initialt samtal där vi informerar om uppdraget och ni får chans att ställa era frågor till oss. Går vi vidare så bokas hembesök in, referenstagning görs, ni begär ut registerutdrag från polisens misstanke- och belastningsregister, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och socialtjänsten. Processen fortsätter med intervjuer av familjehemsföräldrar gemensamt, enskilt och med biologiska barn.

GFO sammanställer sedan en familjehemspresentation som läggs in i vår familjehemsbank.

Här kan du läsa mer om hur det går till att bli familjehem hos GFO.

Hur lång tid efter att vi blivit godkända familjehemsföräldrar får vi en placering?

Svar: Efter att ni blivit godkända familjehemsföräldrar väntar en tid i vår familjehemsbank för att bli matchad med ett barn.

Matchningen görs av respektive kommun utifrån den familjehemspresentation som finns i GFOs familjehemsbank. När en matchning gjorts kontaktas det tilltänkta familjehemmet och först efter det flyttar barnet in hos familjehemmet.

Den här processen är så viktig och går inte att på förväg säga hur lång tid den tar. Ibland kan en förfrågan som passar i er familj komma bara några dagar efter att ni blivit godkända och ibland kan det dröja flera månader. Det gäller att ha tålamod.

Behöver vi någon speciell utbildning för att bli familjehem?

Svar: Det viktiga är att de blivande familjehemsföräldrarna är stabila personer som lever ett tryggt och lugnt liv. De barn som placeras i familjehem ska erbjudas en stabil tillvaro och få god omsorg. Utöver detta ska alla familjehem och jourhem inom GFO genomgå Socialstyrelsens grundutbildning “Ett hem att växa i”.

GFO erbjuder handledning och utbildningar som styrs utifrån familjens individuella behov. Kommunens familjehemssekreterare ansvarar för att samråda med varje enskilt familjehem om vilka behov som finns, därefter kopplas GFO in. 

Kan man påverka vilket barn som kommer till ens familj?

Svar: Ja, det blivande familjehemmet uppger önskemål om exempelvis ålder, kön och vilket barn som skulle fungera bäst ihop med familjen. Familjehemmets resurser, önskemål och det placerade barnets behov styr vem som eventuellt kommer placeras hos er.  

Hur länge stannar barnet hos oss?

Svar: Ett barn kan bo i ett familjehem i cirka sex månader upp till att bo i hemmet under hela sin uppväxt. Med andra ord kan en placering i ett familjehem ofta vara ett långsiktigt uppdrag.

Målet med familjehemsplaceringar är alltid att barnet ska flytta hem till sina föräldrar. Det står angivet i socialtjänstlagen.

När ett barn bott en längre tid i sitt familjehem, vanligtvis efter tre år, så ska socialtjänsten överväga om de bör ansöka om en så kallad vårdnadsöverflytt.

Det innebär att vårdnaden av barnet flyttas över från föräldrarna till er. De biologiska föräldrarna har dock möjlighet att ansöka om att få tillbaka vårdnaden. Det är domstolen som beslutar om frågor som rör vårdnaden. 

Behöver barnet ett eget rum?

Svar: Ja, oftast. Undantagsfall kan ibland vara när det gäller yngre barn som på sikt kommer behöva ett eget rum.

Måste den som vill bli familjehem bo i samma kommun som barnet?

Svar: Nej, men GFO och kommunerna arbetar efter närhetsprincipen. Detta för att barnet som placeras lättare ska kunna behålla kontakten med sitt nätverk.

Vad händer efter det att ett barn flyttat in?

Svar: Som familjehem har ni en egen familjehemssekreterare att vända er till när det gäller frågor som rör uppdraget, men även när det gäller råd, stöd och handledning som praktiska och ekonomiska frågor.

Familjehemssekreteraren ansvarar för regelbundna uppföljningsmöten i familjehemmet. Vid frågor som rör det placerade barnet ska dennes socialsekreterare kontaktas.

GFO erbjuder er som familjehem fortbildning och digitala samt fysiska nätverksträffar med andra familjehem i kommunen ni bor i. Ibland kan familjehem ha behov av extra stöd och det sker på uppdrag av familjehemssekreteraren och anpassas efter ert och barnets individuella behov.

Vad är ett jourhem?

Svar: Ett jourhem till skillnad från ett familjehem är att ett jourhem tar emot barn eller ungdomar i sitt hem för en kortare tid och ibland med mycket kort varsel/akut. Ofta kan det vara under tiden som socialtjänsten utreder vad barnet behöver för hjälp på längre sikt.

Eftersom jourplaceringar nästan alltid är akuta behöver det oftast finnas en vuxen i familjen tillgänglig på heltid. Som jourhem behöver ni vara stresståliga, flexibla och kunna hantera ovisshet och osäkerhet.

En del jourplaceringar kan övergå till familjehemsplaceringar.

Vad innebär det att vara ett kontrakterat jourhem hos GFO?

Svar: Det innebär att jourhemmen, till skillnad från familjehemmen, skriver avtal med GFO och inte kommunen.

Det innebär också att kontakten och det individuella stödet sker i direkt kontakt med oss på GFO och inte genom en familjehemssekreterare.

Har du fler frågor?

Läs mer om vanliga frågor och svar här: familjehemsverige.se

Bli familjehem idag och bidra till ett av samhällets viktigaste uppdrag!

Via länken kan du anmäla intresse för att bli familjehem eller jourhem i din kommun. Information som du skickar via e-tjänsten på familjehemsverige.se kan bara läsas av personal i den kommun som du väljer att skicka till. All information är krypterad. Det betyder att den är oläslig för obehöriga.

Share This