Att vara familjehem
Idag kallas det som tidigare hette fosterhem för familjehem.
Som familjehem tar man emot barn eller ungdomar som behöver bo i en annan familj under en kortare eller längre tid.
Det kan handla om placering i barnets nätverk, en så kallad släkting- eller nätverksplacering. Placeringen kan även vara i ett hem där familjehemsföräldrarna inte har någon tidigare relation till barnet. Några barn bor i sitt familjehem under hela sin uppväxt.
barn och unga fick någon gång under 2023 en heldygnsinsats. En heldygnsinsats är när du får hjälp under hela dygnet, både dag och natt.
av dessa barn och unga var placerade i familjehem. 50 procent av de placerade var pojkar och 50 procent flickor. Familjehem var den vanligaste placeringsformen.
av samtliga barn och unga med heldygnsinsatser under 2023 var mellan 15-20 år. (50 procent av totalen).
Vad innebär det att vara familjehemsplacerad?
Det finns barn och unga som tidvis har det så svårt att de inte kan bo kvar hemma.
Anledningen till det kan vara att barnets föräldrar brister i omsorgen, sjukdom eller att det finns missförhållanden i hemmet, som till exempel våld eller missbruk. Barn kan också behöva ett nytt hem på grund av sitt eget beteende, exempelvis kriminalitet. Ytterligare exempel är svårigheter i skolan, konflikter med föräldrarna, missbruk och liknande problem som kan vara orsaker till att barnet behöver miljöombyte. Även ensamkommande barn, som kommer till Sverige utan sina föräldrar, kan behöva bo i ett familjehem.
Många barn som placeras kan även ha olika funktionsnedsättningar. Det kan handla om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), så som ADHD eller autism/asperger, ofta i kombination med varandra eller intellektuell funktionsnedsättning. Ibland vet man om detta från början, men i vissa fall uppdagas det med tiden. Detta kan göra att uppdraget blir tyngre än vad man fått information om, och räknat med från början.
Två olika placeringar
Placeringen kan ske antingen i enlighet med Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Skillnaden mellan dessa två lagar är samtycket från vårdnadshavaren och/eller barnet.
När placeringen är frivillig och vårdnadshavarna har lämnat sitt samtycke sker placering i familjehem med stöd av SoL. Vid en placering mot vårdnadshavarnas eller ungdomens vilja sker det med lagstöd från LVU. Det är en förvaltningsdomstol som slutgiltigt avgör om ett barn ska beredas vård med stöd av LVU.
Har du frågor angående uppdraget som familjehem? Kontakta oss så hör vi av oss till dig.
Det tredelade föräldraskapet
Uppdraget är ett samarbete mellan dig som familjehem, socialtjänsten och barnets föräldrar.
Barnets föräldrar fortsätter oftast att vara vårdnadshavare och ansvariga för barnet, fast barnet bor hos dig. Socialtjänsten har ett helhetsansvar för placeringen och du som familjehemsföräldrar har ansvar för den dagliga omsorgen om barnet. Det innebär att ansvaret för barn som placeras i familjehem är delat mellan dessa tre parter. Det benämns ofta som det ”tredelade föräldraskapet”.
Socialtjänsten har det övergripande ansvaret för denna samverkan – under förutsättning att det är en samverkan som gynnar barnet. Socialtjänsten och familjehemmet kan bland annat stödja föräldrarna och uppmuntra dem att engagera sig i barnet, till exempel i barnets skolgång, fritidsintressen eller kontakt med den övriga släkten.
Socialtjänsten har huvudansvaret för att barnet har det bra hos dig och får den hjälp hen behöver. Det innebär att de har regelbunden kontakt med dig och barnet för att följa upp hur barnet har det, och för att se till att både du och barnet har det stöd ni behöver.
Du har inte vårdnaden om barnet utan det har barnets föräldrar. Ensamkommande barn har en god man eller en särskilt förordnad vårdnadshavare med motsvarande ansvar. Det ansvaret kan till exempel handla om val av skola, eller samtycke till vaccinationer.
Som familjehemsförälder har du oftast inte tystnadsplikt. Däremot är det viktigt att du som familjehem kan hantera känslig information om barnet eller dess nätverk på ett ansvarsfullt sätt och inte för vidare information i onödan.
Det långsiktiga målet med alla placeringar är att barnet ska kunna flytta hem och återförenas med sin familj samt att barnets föräldrar ska hållas informerade och så långt som möjligt vara delaktiga i besluten. De har rätt att förvänta sig att familjehemsföräldrarna och socialtjänsten tar ansvar för och fattar de beslut som är för barnets bästa.
Familjehemmets roll
Ett familjehem är en helt vanlig familj som låter ett barn eller en ungdom flytta in och leva tillsammans med dem. Det innebär i praktiken att stötta och hjälpa barnet med vardagliga saker. Utöver detta behöver familjehemmet stötta barnet i kontakt med hälso-, sjuk, tandvård och myndigheter samt i att ha kontakt med sina biologiska föräldrar och nätverk. Att finnas där och tala om att det är tillåtet att älska och tycka om sina föräldrar, trots deras brister, är en viktig del i det stödet.
Att vara familjehem kan bland annat handla om att:
- Bidra till en bra vardag
- Ge stöd i skolgången, till exempel genom läxläsning och gå på föräldramöten
- Stötta, påminna eller närvara vid kontakt med hälso-, sjukvård och tandvård
- Ge stöd i kontakten med familj och vänner
- Samarbeta med barnets föräldrar
- Samarbeta med och informera socialtjänsten om hur barnet har det
Vad krävs av dig som familjehem?
Innan du gör en intresseanmälan för att bli familjehem, kan det vara bra att ta del av GFO:s grundkrav. Dessa krav ger en första indikation på om du har möjlighet att bli familjehem och ta emot ett barn i ditt hem.
Grundkraven är en miniminivå – i vissa fall kan högre krav ställas beroende på familjens situation. Vi ser alltid till helheten när vi gör vår bedömning.
- Boende: Samtliga barn i familjen, inklusive det placerade barnet ska ha ett eget rum med dörr och fönster samt en egen säng. Kommer man som syskon till ett familjehem så kan det däremot vara tryggt att dela rum med varandra och för de allra minsta barnen behövs kanske inget eget rum, men ska på sikt kunna erbjudas.
- Funktioner i bostaden, hygien: Det ska finnas minst ett badrum med dusch och toalett i bostaden som medger att man sköter sin hygien utan insyn från andra. Det ska finnas rinnande varmt och kallt vatten och utrymmet ska ha behaglig temperatur.
- Funktioner i bostaden, kök: Det ska finnas ett fungerande kök och möjlighet att förvara mat vid rätt temperatur. Köket ska vara utrustat så att det är möjligt att laga varm, näringsriktig mat från grunden samt sköta livsmedelhygien.
- Funktioner i bostaden, gemensamhetsutrymme: Bostaden ska ha minst ett rum eller utrymme som lämpar sig för social samvaro.
- Ålder: Familjehemsföräldrarna ska vara över 25 år.
- Relation: Par i familjehem ska ha bott tillsammans i minst 3 år. Om man är ensamstående ska man ha ett stöttande prosocialt nätverk.
- Barn: Familjen ska inte vara i pågående IVF, surrogat, adoptionsprocess eller vårdnadsöverflytt. De vuxna ska ha erfarenhet och intresse för barn. Inget barn i familjen ska vara placerat eller kommit till familjen under de senaste 6 månaderna.
- Syn på familjehemsuppdraget: Alla i familjen ska vilja gå in i uppdraget. Familjen är beredd att samarbeta med socialtjänsten och biologiska föräldrar samt delta i utbildning och handledning. Familjen har en vilja att engagera sig på lång sikt.
- Ekonomi: Familjen har en god ekonomi i balans.
- Hälsa: Familjemedlemmarna ska ha god fysisk och psykisk hälsa.
- Tid: Familjen ska ha tid för att kunna genomföra familjehemsuppdraget.
- Språk och förankring: De vuxna i familjen ska kunna utrycka sig väl i tal och skrift på svenska. Familjen ska ha en trygg anknytning i Sverige.
- Utbildning och kontakt med skola/förskola: Minst en person i hushållet ska ha Bankid, kunna hantera e-post, digitala appar, mobiltelefon, dator och kunna delta vid digitala videomöten.
- Transport: Minst en person i hushållet ska ha körkort och tillgång till bil. Det ska vara möjligt att ta sig till och från skola, sjukvård, umgängen och fritidsaktiviteter inom rimligt tidsintervall.
GFOs kartläggning
Om både du och GFO vill gå vidare i processen görs en omfattande utredning (kartläggning).
Vi på GFO kommer att kartlägga dina och eventuell partners förutsättningar att ta emot ett barn i ditt hem.
Det är viktigt att du som nytt familjehem har de förutsättningar som krävs för att skapa ett tryggt familjehem. Därför är vi noga med att processen att bli familjehem på GFO ska få ta tid och genomföras på ett noggrannt och tryggt sätt för alla inblandade.
Om en släkting eller någon annan närstående vill ta emot barnet i sitt hem ska socialtjänsten i våra ägarkommuner utreda förutsättningarna på samma sätt som för andra familjehem.
Hur processen med kartläggningen/utredningen går till kan du läsa mer om här.
Bli familjehem och bidra till ett av samhällets viktigaste uppdrag!
Härnösand
Kramfors
Sollefteå
Timrå
Ånge
Örnsköldsvik
Via knapparna kan du anmäla intresse för att bli familjehem eller jourhem i din kommun via GFO.
Information som du skickar via e-tjänsten på familjehemsverige.se kan bara läsas av personal inom GFO. All information är krypterad.
Det betyder att den är oläslig för obehöriga.
