Frågor & Svar

Svar: De familjer som tar emot andras barn eller ungdomar i sitt hem kallas familjehem. Barn och ungdomar som av olika orsaker inte kan bo kvar hos sin ursprungliga familj kan komma att placeras i familjehem. Det kan handla om en kortare tid eller flera år. Ibland till och med hela uppväxten. 

Uppdraget som familjehem innebär inte bara att ta emot ett barn i sitt hem. Du/ni behöver finnas där för barnet eller ungdomen inom viktiga områden i livet. Det gäller allt ifrån skolgången till hälso- och sjukvården. Ni behöver ha kontakt med socialtjänsten, eventuella umgängen med de biologiska föräldrarna samt hantera barnets känslor och enskilda behov.

Att vara familjehem innebär ofta en utmaning på ett eller annat sätt därför är det viktigt att du/ni har ett driv och ett engagemang att hjälpa barn och ungdomar få bättre förutsättningar i livet. Genom att vara familjehem kan du göra stor skillnad i ett barn eller ungdoms liv.

Svar: För att bli familjehem måste du ha fyllt 18 år. Längden på placeringen och barnets eller ungdomens ålder är faktorer som är av vikt.

Barn som varit med om svåra saker i livet kan få en tuffare tonårstid och behöver mycket stöttning av sina familjehemsföräldrar. Du ska ha ork och engagemang att hjälpa barnet och för yngre barn spelar ålder roll, då familjehemsföräldrarna ska kunna vara barnets föräldrar åldersmässigt. 

Svar: Ja. Kommunen matchar familjehem utifrån barnets behov och familjehemmets resurser.

Det viktigaste är att du har ork, tid och engagemang att ta dig an uppdraget.

Svar: Ja, men i vissa fall kan det vara svårt då uppdraget ibland innebär att ena eller båda föräldrarna behöver vara hemma på heltid.

När barnet precis kommit till familjehemmet, om det är barn som ännu inte börjat skolan eller om det är ett barn som har behov av extra stöd då är det viktigt att ha ett flexibelt arbete som tillåter att du är hemma. Föräldern ersätts då för lönebortfall.

Svar: Alla familjehem ersätts ekonomiskt för uppdraget. Men räknas inte som en anställning.

Som familje- och jourhem har du rätt till ersättning för uppdraget, en del utgörs av arvodet och en del som skall täcka barnets omkostnader. Beloppen baseras på Sveriges Kommuner och Regioners rekommendationer. Från och med 1 januari 2023 är det tidsåtgång och arbetsinsats inom uppdraget som är vägledande för vilket arvode som utbetalas. Det innebär, precis som tidigare, att ett arvode kan komma att såväl höjas som sänkas under ett uppdrag utifrån tidsåtgång och arbetsinsats. Arvodet är skattepliktigt, sjukpenning- och pensionsgrundande. Däremot berättigar det inte till tjänstepension, semesterlön-/ersättning eller ersättning inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen.

I ersättningen utgår det även en omkostnadsersättning som skall täcka barnets omkostnader.

På Skr.se kan du läsa vilka arvoden och ersättningar som är aktuella.

Svar: Om du är intresserad av att bli familjehem eller vill veta mer om vad det innebär så är du varmt välkommen att kontakta oss.

När du kontaktar oss så börjar vi med ett telefonsamtal där du får berätta mer om dig och din familj och får möjlighet att ställa frågor till oss om uppdraget.

Vill ni efter vårt samtal gå vidare i processen att bli familjehem så startar vi vår kartläggningsprocess.

Svar: Efter att ni skickat in er intresseanmälan börjar vår kartläggning som bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt Socialstyrelsens initialbedömning BRA-fam.

I vår kartläggning ingår ett initialt samtal där vi informerar om uppdraget och ni får chans att ställa era frågor till oss. Går vi vidare så bokas hembesök in, referenstagning görs, ni begär ut registerutdrag från polisens misstanke- och belastningsregister, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och Transportstyrelsen. Processen fortsätter med intervjuer av familjehemsföräldrar gemensamt, enskilt och med biologiska barn.

Det samlade underlaget från intervjuerna med er i familjen, sammanställs och skickas till ER för faktagranskning. Efter det ges en muntlig återkoppling av det samlade resultatet. Ni får även i uppgift att göra er egen familjehemspresentation som ni skickar till GFO. Den används som stöd i kontakt med det eventuella barn som ska placeras hos er.

Här kan du läsa mer om hur det går till att bli familjehem hos GFO.

Svar: Efter att ni blivit godkända familjehemsföräldrar väntar en tid i vår familjehemsbank för att bli matchad med ett barn.

Matchningen görs av respektive kommun utifrån den familjehemspresentation som finns i GFOs familjehemsbank. När en matchning gjorts kontaktas det tilltänkta familjehemmet och först efter det flyttar barnet in hos familjehemmet.

Den här processen är så viktig och går inte att på förväg säga hur lång tid den tar. Ibland kan en förfrågan som passar i er familj komma bara några dagar efter att ni blivit godkända och ibland kan det dröja flera månader. Det gäller att ha tålamod.

Svar: Det viktiga är att de blivande familjehemsföräldrarna är stabila personer som lever ett tryggt och lugnt liv. De barn som placeras i familjehem ska erbjudas en stabil tillvaro och få god omsorg. Utöver detta ska alla familjehem och jourhem inom GFO genomgå Socialstyrelsens grundutbildning “Ett hem att växa i”.

GFO erbjuder utbildningar som styrs utifrån familjens individuella behov samt individuellt stöd. Kommunens familjehemssekreterare ansvarar för att samråda med varje enskilt familjehem om vilka behov som finns, därefter kopplas GFO in. 

Svar: Ja, det blivande familjehemmet uppger önskemål om exempelvis ålder, kön och vilket barn som skulle fungera bäst ihop med familjen. Familjehemmets resurser, önskemål och det placerade barnets behov styr vem som eventuellt kommer placeras hos er.  

Svar: Ett barn kan bo i ett familjehem i cirka sex månader upp till att bo i hemmet under hela sin uppväxt. Med andra ord kan en placering i ett familjehem ofta vara ett långsiktigt uppdrag.

Målet med familjehemsplaceringar är alltid att barnet ska flytta hem till sina föräldrar. Det står angivet i socialtjänstlagen.

När ett barn bott en längre tid i sitt familjehem, vanligtvis efter två år, så ska socialtjänsten överväga om de bör ansöka om en så kallad vårdnadsöverflytt.

Det innebär att vårdnaden av barnet flyttas över från föräldrarna (vårdnadshavarna) till er. De biologiska föräldrarna har dock möjlighet att ansöka om att få tillbaka vårdnaden. Det är domstolen som beslutar om frågor som rör vårdnaden. 

Svar: Ja, oftast.

Svar: Nej, men GFO och kommunerna arbetar efter närhetsprincipen. Detta för att barnet som placeras lättare ska kunna behålla kontakten med sitt nätverk.

Svar: Som familjehem har ni en egen familjehemssekreterare att vända er till när det gäller frågor som rör uppdraget, men även när det gäller råd, stöd och handledning som praktiska och ekonomiska frågor.

Familjehemssekreteraren ansvarar för regelbundna uppföljningsmöten i familjehemmet. Vid frågor som rör det placerade barnet ska dennes socialsekreterare kontaktas.

GFO erbjuder er som familjehem fortbildning och digitala samt fysiska nätverksträffar med andra familjehem i kommunen ni bor i. Ibland kan familjehem ha behov av extra stöd och det sker på uppdrag av familjehemssekreteraren och anpassas efter ert och barnets individuella behov.