Det var ett bra och intressant möte där jag fick ta del av erfarenheter från andra som också jobbar i kommungemensamma samarbeten kring familjehemsvård.

Erfarenheterna i landet liknar de vi har inom GFO-samarbetet men förutsättningar i form av geografi, befolkningsmängd och demografi ser olika ut.

– Säger GFOs enhetschef Louise Zetterlund som deltog som representant för GFO-samarbetet under Socialdepartementets runda-bords-samtal.

Den 12 mars 2025 var representanter för kommunernas gemensamma familjehemsorganisation inbjudna till samtal med socialtjänstministern. Ämnet som diskuterades var rekrytering av familjehem. Det var representanter för verksamheter som arbetar med just rekrytering av familjehem från hela landet som var inbjudna.

De frågor som diskuterades var hur vi ska få till en effektiv rekrytering av stabila familjehem och vilka områden som är mest angelägna att prioritera inom området rekrytering av familjehem. Ministern ville också veta hur socialstyrelsens kampanj Min insats har fungerat och vilka hinder och möjligheter det finns kopplat till rekrytering av familjehem.

– Vi vid GFO är så klart glada att få möjlighet att bidra med vårt perspektiv på familjehemsvården och rekrytering av familjehem, säger Louise.

Nedan presenterar vi några av våra perspektiv  förbättringsförslag för hur vi tillsammans kan arbeta framåt för att förbättra och öka kvaliteten inom familjehemsvården.

Effektiv och hållbar rekrytering av stabila familjehem

Inom GFO-samarbetet strävar vi efter att sprida kunskap om uppdraget som familjehem och vad det innebär. Ju fler som känner till möjligheten att bli en viktig vuxen och göra skillnad i ett barns liv, desto fler kommer vilja anmäla sitt intresse eller få mer information om uppdraget. Det ska alltid vara enkelt att ta reda på vad familjehemsuppdraget innebär och hur man går tillväga för att bli familjehem.

När ett barn behöver bo i en annan familj ska barnets egna nätverk alltid undersökas noggrant. Forskning visar att barn som placeras i nätverkshem ofta mår bättre än de som placeras i familjer de inte har någon relation till sedan tidigare.

Förutsättningar, stöd och utbildning till familjehem

För att barn ska få trygghet och stabilitet behöver familjehem goda förutsättningar för att orka och vilja stanna kvar i uppdraget. De behöver löpande stöd och utbildning anpassat efter både barnets och familjens behov. Regelbunden kompetensutveckling inom olika ämnen är avgörande för att stärka deras förmåga att hantera uppdragets utmaningar.

Socialtjänstens förutsättningar

Socialtjänsten har en central roll i att ge barn rätt stöd och skydd. Socialarbetare måste ha rätt förutsättningar för att göra kloka bedömningar, fatta välgrundade beslut och stötta familjehemmen på bästa sätt. En god arbetsmiljö är avgörande – hög arbetsbelastning och stress motverkar det arbete socialtjänsten ska utföra.

Viktiga prioriteringar

Många områden behöver utvecklas, men några är särskilt angelägna:

• Ökad kunskap om familjehemsuppdraget – Det behövs fler informationsinsatser för att öka förståelsen för vad det innebär att vara familjehem. Socialstyrelsens nationella kampanj bör fortsätta och utvecklas.
• Bättre stöd till familjehem – En nationell, webbaserad utbildningsportal kan säkerställa att alla familjehem får likvärdig kunskap och möjlighet till fortbildning.
• Stärk skolan för placerade barn – Skolan är en avgörande skyddsfaktor. Alla barn behöver stöd för att klara sin utbildning, men för barn i samhällsvård är det extra viktigt. Skolan ska ge detta stöd, utan att ansvaret läggs på familjehemmen.

Rekrytering av nya familjehem

Familjehemsvården har utvecklats sedan socialtjänstlagen kom 1982, men rekrytering är fortfarande en utmaning. Många visar intresse för att bli familjehem, men en stor andel faller bort när de får mer information om uppdragets krav. Det behövs bättre matchning mellan familjer och barn samt tydligare information om vilket stöd som finns att tillgå.

Staten kan bidra genom att:

• Marknadsföra familjehemsuppdraget
• Säkerställa goda villkor för familjehem
• Stoppa oseriösa aktörer inom familjehemsvården

Samarbete och nationella insatser

Socialtjänsten kan inte lösa dessa utmaningar ensam. Samarbete mellan kommuner, särskilt medelstora kommuner, är avgörande för att utveckla familjehemsvården och erbjuda familjehemmen bättre stöd.

Ett nationellt register över familjehem skulle kunna effektivisera arbetet genom att undvika onödiga utredningar av olämpliga hem. Samtidigt bör tillsynsmyndigheter som IVO få rätt verktyg för att granska och stoppa oseriösa aktörer.

Placerade barns hälsa och välmående

Barn i samhällsvård har ofta sämre hälsa än andra. Därför bör sjukvården ha ett särskilt ansvar för att säkerställa att dessa barn får regelbundna hälsokontroller och rätt vård. Vården kan också bidra med stöd och kunskap till familjehemmen, särskilt när det gäller barn med särskilda behov.

– Avslutningsvis vill vi tacka för inbjudan och möjligheten att föra dialog ihop på det här sättet. Det är fint att se att Socialdepartementet redan arbetar med flera av frågorna och förslagen kring familjehemsvården, säger Louise.

Se det pressmeddelande som gick ut från Regeringskansliet inför träffen.

Läs pressmeddelandet i sin helhet.

På bilden från vänster; Thomas Ardenfors, nationell samordnare för fler kvalitativa vårdplatser inom den sociala barn- och ungdomsvården på Enheten för socialtjänst och funktionshinderspolitik, Socialdepartementet

Louise Zetterlund, enhetschef Gemensam familjehemsorganisation

Camilla Waltersson Grönvall, Socialtjänstminister