gör skillnad för ett barn

Nyheter

Evenemang

Utbildning

Skolan som viktig skyddsfaktor
Oroliga timmen - skolan ska fungera som en viktig skyddsfaktor

Idag är det många barn och unga som går till skolan med en klump i magen. Ofta beror det på att det är stökigt hemma och det gör livet svårt för ett barn. Varje dag blir ett berg att bestiga när vanliga vardagsrutiner som sömn, mat, skola och vila är satta ur spel.

 

5-6 elever i varje klass har minst en förälder som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. En fjärdedel av de barn som har en förälder med alkoholmissbruk går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet.

Allt fler barn och unga i Sverige rapporterar psykisk ohälsa. Sedan mitten av 1980-talet har andelen unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats, och nästan hälften av 15-åringarna har denna typ av besvär.

Psykosomatiska besvär – vad är det?

Psykiska besvär kan ta sig uttryck i mer kroppsliga känningar så som spänningshuvudvärk, ont i magen eller yrsel. Dessa besvär kan förstås uppstå av andra orsaker, men kan utlösas eller förstärkas av exempelvis stress. Vi kallar detta för psykosomatiska besvär.

Somatiska besvär: Huvudvärk, magont, ryggont och yrsel.

Psykiska besvär: Irritation/dåligt humör, nedstämdhet, nervositet och sömnsvårigheter.

Skolans betydelse för barns psykiska ohälsa

Barn tillbringar den största delen av sin tid hemma och i förskolan eller skolan. Det är där de ska forma nära relationer och utveckla sina förmågor att känna kärlek, tillit och medkänsla. Men grunden för en god psykisk hälsa kan i stället skadas om barnen under sina första år upplever bristande omsorg, brist på trygg relation till föräldrar eller våld.

Skolan är därför en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn som lever i utsatta hemsituationer. Det är ofta i skolan som barn kan bli identifierade och upptäckta av vuxna, få andrum från oroligheter och otryggheten hemma.

Trots detta är det, enligt Folkhälsomyndighetens rapport Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga? – Utvecklingen under perioden 1985–2014 troligt att brister i skolans funktion har bidragit till den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga.

Många lärare och annan skolpersonal saknar helt enkelt kunskap och utbildning om barn i utsatta hemsituationer.

I rapporten ”Fråga hur vi mår, inte hur det går” har över 2 000 elever och skolpersonal svarat på frågor kring utsatta barns skolgång. Resultaten visar bland annat att 72 procent av eleverna i rapporten uppger att deras hemsituation har påverkat deras skolarbete negativt och 58 procent av dem har aldrig berättat för en vuxen på skolan om hur de har det hemma. Samtidigt som 59 procent av lärarna upplever svårigheter att prata med sina elever om deras hemsituation och hur de mår. 

Skolan har stor betydelse att kunna påverka barns psykiska hälsa och det är därför angeläget att förstå vad som kan förebygga eller minska den här typen av problem.  I Folkhälsomyndighetens rapport Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn – en kartläggning av systematiska litteraturöversikter presenteras resultatet av vad forskningen på området visar. Nedan presenteras några av resultaten:

  • När skolan lär barn om psykisk hälsa och hur den kan hanteras, både sin egen och andras, minskar förekomsten av inåtvända psykiska problem bland barnen.
  • Desto bättre stöd barnen får från sina lärare, desto mer minskar de inåtvända psykiska problemen. 
  • Barn som upplever de har en bra samhörighet med skolan verkar ha färre inåtvända psykiska problem än barn som upplever sämre samhörighet med skolan.

Vad kan jag göra?

Omkring 3 av 10 orosanmälningar som kommit in under 2019-2020 relaterar till barnet (t.ex. normbrytande beteende, missbruk, kriminalitet, skolproblematik eller psykisk ohälsa).

De tre största anmälarna – polis, skola/förskola och hälso-, sjuk- och tandvård – stod tillsammans för omkring 60 procent av anmälningarna under de undersökta perioderna 2019 och 2020. De är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa.

Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska det i regel anmälas till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. På Socialstyrelsens sida kan du läsa mer om hur du går till väga när du vill göra en orosanmälan.

Olika uppdrag

Insatser för att stötta både barn och ungdomar samt föräldrar i deras roll kan dels förbättra den psykiska hälsan hos barnet, dels leda till bland annat bättre skolresultat, minskad framtida brottslighet och bättre socioekonomiska förutsättningar.

Ett sätt för dig som privatperson att stödja ett barn eller en ungdom i hens vardag, är att bli kontaktfamilj eller kontaktperson. Det är ett sätt för barnet att få träffa en vuxen utanför den egna familjen. Båda insatserna handlar om att ge barnet stöd utifrån behov och önskemål.

Vill du och din familj hjälpa ett barn på längre sikt och mer stadigvarande? Då är det familjehem du ska ansöka om att bli.

Bli familjehem idag och bidra till ett av samhällets viktigaste uppdrag!

Via länken kan du anmäla intresse för att bli familjehem eller jourhem i din kommun. Information som du skickar via e-tjänsten på familjehemsverige.se kan bara läsas av personal i den kommun som du väljer att skicka till. All information är krypterad. Det betyder att den är oläslig för obehöriga.

Share This